tisdag, oktober 30, 2007

Badolja?

I dag har ekot rapporterat att OKQ8 valt att inte blanda i palmolja i sin miljödiesel. Det är säkert lovvärt och bra med tanke på regnskogen, men det får mig utsökt att tänka på något som en vän till mig yppade i går. Min vän sa: rapsolja är gjord av raps, men vad i f-n är då badolja gjord av?

Den som vill komma med en kvalificerad gissning är välkommen...

måndag, oktober 22, 2007

Det blev en ledare denna lördag också

Hallänning, svensk europé. Det är boktiteln på Carl Bildts bok, men också en verklighet för många. För andra kanske det skulle stämma bättre med skåning, svensk, europé. Det viktiga i sammanhanget, och i utrikesminister Bildts boktitel, är det faktum att vi är européer. Geografiskt är det obestridligt och sedan drygt tio år så är Sverige medlem av den Europeiska Unionen, EU. EU-bygget är dock äldre. Det är hela 50 år sedan Romfördraget undertecknades. Då var Europa sönderkrigat, och människor trötta på århundraden av krig.

I dag är det annorlunda. Kol- och stålunionen har vuxit och utvecklats till det som vi i dag kallar EU, och än är fredstanken central. Under Sveriges tid inom unionen så har EU-familjen växt från 15 till 27 länder. En fantastisk utveckling. Och natten till i går så togs nästa steg i EU-bygget och unionens utveckling. Det var då som EU:s stats- och regeringschefer kom överens om ett nytt EU-fördrag. Vägen fram till det fördrag som man enades om har inte varit spikrak eller enkel. För två år sedan så fick ett förslag till nytt grundfördrag nobben av bland annat belgare och fransmän. Under dessa två år har det nu arbetats fram ett mindre omfattande och i vissa delar vagare förslag, och det är kring detta man nu enats.

Det nya fördraget är bra och det är ett steg i rätt riktning. Bra i den mening att det kommer att göra EU-arbetet effektivare och att maktdelningen blir mer demokratiskt då det folkvalda parlamentet föreslås få mer makt. Det hade varit önskvärt att än mer makt hade flyttats till det folkvalda parlamentet och att det nya fördraget innehållit mer av federalistiska drag, men man får se fördraget som ett steg i rätt riktning. Det nya fördraget ger också EU möjlighet att växa ytterligare. Även om EU-bygget har 50 år på nacken så ska vi inte tro att det är färdigbyggt. Fler länder knackar på dörren och mot dem bör EU ha en öppen famn. Gemenskapen och tillgången till bland annat den inre marknaden har i flera gamla öststatsländer, bland annat Estland, bidragit till en enormt snabb ekonomisk tillväxt.

Även om det onekligen ser mycket ljust ut för att detta fördrag kommer att antas i de 27 EU-länderna, så ska man inte ropa hej innan man är över ån, ty än är inte fördraget helt i hamn. De nationella parlamenten ska säga sitt, och några länder kommer antagligen också att folkomrösta om saken. Det är dock bara i Irland som lagen kräver att godkännandet ska ske genom folkomröstning. Det är tänkt att fördraget ska börja gälla från den första januari 2009 om allt flyter på. Vi får hålla tummarna för att så sker och framför allt att vår egen regering gör allt som står i dess makt för ta detta steg mot ett smalare och vassare EU.

onsdag, oktober 17, 2007

Dagens ledare i NSk

Det går bra för Sverige. Vi befinner oss i en brinnande högkonjunktur och den sätter sina spår i samhället. Arbetslösheten är lägre än på mycket länge, svensken i gemen ser framtiden med tillförsikt och de offentliga överskotten växer. Det som särskiljer denna högkonjunktur och det läge vi befinner oss i från tidigare högkonjunkturer är bland annat att inflationen hålls nere. Förvisso har inflationstakten stigit de senaste månaderna men det är långt ifrån någon inflationsko på isen.

Att det går så bra som det gör beror till viss del på ovan nämnda konjunktur, men mycket har vi också den borgerliga alliansens politik att tacka för. Alliansregeringen har vidtagit många viktiga åtgärder. När alliansen tillträdde så var utanförskapet i Sverige enormt. Det är fortfarande för stort, och det problemet får inte ignoreras, men vi är på rätt väg och arbetslösheten sjunker. Vad regeringen gjort är att man satt insatser för att skapa fler jobb i främsta rummet. Sänkt skatt i form av jobbskatteavdraget har gjort det mer lönt att arbeta.
Selektiva skattesänkningar så som skattereduktion för hushållsnära tjänster ska öka efterfrågan på arbetskraft. Vidare ska sektorer, där den svarta arbetskraften tidigare dominerat, göras vita med hjälp av skattesänkningar.

Regeringen har även gjort förändringar som inte fallit i god jord hos alla, men för den skull varit ack så nödvändiga. Exempelvis kan förändringarna i a-kassan nämnas. Det är denna politik som har visats sig framgångsrik.
Det är alliansens styre och dess politik som nu börjar få genomslag. Trots det goda läget så är alliansens stöd bland folket i opinionsmätningarna uselt. Vore det val i dag så skulle regeringen Reinfeldt få lämna Rosenbad illa kvickt. Enligt Sifos septembermätning så leder vänsterblocket med 11,4 procentenheter och Temo uppskattar avståndet mellan blocken till 15,8 procent. Under SCB:s demokratidag sa statsvetaren Sören Holmberg att regeringen redan nu är rökt inför valet 2010.

Att det redan nu är rökt för alliansregeringen ska nog tas med en nypa salt, dock är siffrorna illavarslande för de borgerliga. De borgerliga bör snarast sätta sig ner och analysera varför det ser ut som det gör. Men det är inte bara de som bör analysera sig. Även väljarna bör ta sig en funderare.
Varför är man inte nöjd, är det för bra i dag? Och vad tror man att vänsterkartellen skulle kunna åstadkomma? Valet 2010 kommer stå mellan den reformvänliga alliansen och den, hur konstigt det än låter, konservativa vänstern.
Den konservativa vänstern vill bara återställa allt till så som det var innan de förlorade makten, och gud bevare oss för en sådan händelse.

Etiketter:

tisdag, oktober 16, 2007

Gårdagens ledare i NSk

Hoppet står till mitten

Skatter är ett nödvändigt ont. Det finns inget självändamål i sig att ha hög beskattning på vare sig fast egendom, kapital eller arbete. Det finns dock skatter på tobak och alkohol som man, ur ett folkhälsoperspektiv, kan försvara att de ska vara höga. Skatternas uppgift är att finansiera den gemensamma välfärden. Att ta ut mer i skatt än vad som behövs, är stöld från folket. Att välfärden ska finansieras via skatter råder det bred politisk enighet om. Hur höga skatterna ska vara, ja här skiljer sig de politiska partierna åt.

Sverige är ett av de länder i världen som har högst skattetryck. De höga skattenivåerna stimulerar inte människor till att arbeta mera, detta tack vare de så kallade marginaleffekterna. De innebär att orimligt mycket försvinner i skatt för varje extra krona man tjänar. Svensken har helt enkelt, tack vare bristande incitament att arbeta ytterligare, prioriterat ökad ledighet framför ökad lön. Bakom dessa problem ligger två hämmande skatter, statsskatten och värnskatten.

Den borgerliga alliansregeringen övertog ett massarbetslöst Sverige. Fortfarande är arbetslösheten allt för hög, även om regeringens förda politik har gett positiv effekt. Att öka arbetskraftsutbudet är ett övergripande mål för regeringen, och de har klokt nog valt att använda skattevapnet mot arbetslösheten. Genom jobbskatteavdraget ökades incitamentet att arbeta och genom det sammas utökning så blir det än mer lönt att arbeta. Detta sammantaget med förändringarna i bland annat fastighets- och förmögenhetsskatten har, om än ytterst lite, sänkt det totala skattetrycket. Välkommet så långt, men när kommer nästa steg?

Regeringen bör nu ta sig an problemen med marginaleffekterna i skattesystemet för att på så vis öka incitamentet att arbeta. Ett första steg vore att avskaffa värnskatten. Frågan är bara om alliansregeringen har modet att göra så. Och vem kommer i så fall att ta initiativet? Värnskatten har varit en käpphäst för moderaterna i alla tider, men nu har moderaterna blivit "nya" och slopandet av värnskatten prioriteras inte längre.
Kristdemokraterna har en i vissa avseenden spretig ekonomisk politik. Och med tanke på att kristdemokraterna i somras sade sig vilja se fler trappsteg i skatteskalan för statsskatten, så är nog inte de att räkna med i kampen för slopad värnskatt. Fler steg i skatteskalan skulle snarare skapa fler marginalproblem och fler inlåsningseffekter.

Hoppet får ställas till folkpartiet och centerpartiet. Folkpartiet vill avskaffa skatten bums, medan centerpartiet är mer restriktiv och pragmatisk i sin hållning. Dock uttryckte centerstämman i augusti sin vilja att avskaffa värnskatten då statsfinanserna tillåter.
Hoppet står alltså, som vanligt, till den politiska mitten.

Etiketter:

Älgjakt

Under den senaste veckan har jag varit på älgjakt. En vecka då nästan inget annat existerar, bara jakten och åter jakten. Det har gått bra för jaktlaget och jag själv har inte gått lottlös heller.

Etiketter:

tisdag, oktober 02, 2007

Ny ledare i NSk

Trädde in och skrotade trädan

I onsdags togs ett klokt beslut av EU:s jordbruks- och fiskeråd, då jordbruksministrarna enades om att för 2008 avskaffa den obligatoriska trädan på åkermark. Beslutet ska ses som en framgång för den svenska regeringen och då särskilt för jordbruksminister Eskil Erlandsson (c). Det var nämligen Eskil Erlandsson som redan i somras föreslog att den obligatoriska trädan skulle slopas, och i onsdags fick Erlandsson alltså gehör av sina kolleger inom unionen. Man kan säga att Erlandsson trädde in och skrotade trädan.

Den obligatoriska trädan har blivit otidsenlig och fyller i dag ingen som helst önskvärd funktion. Kravet på att lantbrukare ska ha en viss del av sin areal i träda kommer från en tid då EU:s spannmålslager växte och EU förbehöll sig att köpa upp överskotten. I dag är EU:s samlade spannmålslager i det närmaste obefintligt och bristen på spannmål har lett till en kraftig prisuppgång. Anledningarna till spannmålsbristen är flera. Dels har många, till följd av det tidigare hutlöst låga priset, slutat att odla spannmål. På grund av ökat internationellt välstånd så har även den globala efterfrågan ökat. Och utöver att vi äter mer så använder vi nu för tiden spannmål till att värma bostäder samt till bränsle. Att i detta skede behålla kravet på obligatorisk träda, vars syfte är att minska produktionen, är inget annat än dumt.

Svensk spannmålsodling har på senare år koncentrerats till slättbygderna, men nu nalkas nya tider. Spannmålsodlingens återkomst i mellan- och skogsbygderna är välkommen. Ett vajande rågfält är lika fagert i Göinge som på Laholmsslätten, men odling sker inte för att det är fagert. Det måste vara mödan värt att odla, och de nya världsmarknadspriserna kommer att leda till åtskilligt fler fagra och vajande rågfält i såväl Göinge som Laholm. Marknaden, inte obskyr politik, blir alltså garanten för fortsatt och utökat odlande.

Det är bättre att odla än att inte odla. Oavsett om man odlar för att få mat eller för att få energi så är båda fallen bättre än de EU-finansierade ogräsodlingarna som man valt att kalla träda. Det är detta, låt oss kalla det för den Erlandssonska visheten, som nu EU-ministrarna insett. Även om beslutet endast omfattar nästkommande år så får man hoppas att beslutet blir förlängt och permanentat vid den så kallade hälsokontrollen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Att låta EU:s bönder odla det de vill och det som efterfrågas samt att låta dem verka utan krav på obligatorisk träda kommer uppskattningsvis att öka produktionen med 10-17 miljoner ton. Den maten kommer att göra gott i alla hungriga magar, den energin kommer att glädja de frusna och det bränslet kommer det åkas många mil på.