Det blev en ledare denna lördag också
Hallänning, svensk europé. Det är boktiteln på Carl Bildts bok, men också en verklighet för många. För andra kanske det skulle stämma bättre med skåning, svensk, europé. Det viktiga i sammanhanget, och i utrikesminister Bildts boktitel, är det faktum att vi är européer. Geografiskt är det obestridligt och sedan drygt tio år så är Sverige medlem av den Europeiska Unionen, EU. EU-bygget är dock äldre. Det är hela 50 år sedan Romfördraget undertecknades. Då var Europa sönderkrigat, och människor trötta på århundraden av krig.
I dag är det annorlunda. Kol- och stålunionen har vuxit och utvecklats till det som vi i dag kallar EU, och än är fredstanken central. Under Sveriges tid inom unionen så har EU-familjen växt från 15 till 27 länder. En fantastisk utveckling. Och natten till i går så togs nästa steg i EU-bygget och unionens utveckling. Det var då som EU:s stats- och regeringschefer kom överens om ett nytt EU-fördrag. Vägen fram till det fördrag som man enades om har inte varit spikrak eller enkel. För två år sedan så fick ett förslag till nytt grundfördrag nobben av bland annat belgare och fransmän. Under dessa två år har det nu arbetats fram ett mindre omfattande och i vissa delar vagare förslag, och det är kring detta man nu enats.
Det nya fördraget är bra och det är ett steg i rätt riktning. Bra i den mening att det kommer att göra EU-arbetet effektivare och att maktdelningen blir mer demokratiskt då det folkvalda parlamentet föreslås få mer makt. Det hade varit önskvärt att än mer makt hade flyttats till det folkvalda parlamentet och att det nya fördraget innehållit mer av federalistiska drag, men man får se fördraget som ett steg i rätt riktning. Det nya fördraget ger också EU möjlighet att växa ytterligare. Även om EU-bygget har 50 år på nacken så ska vi inte tro att det är färdigbyggt. Fler länder knackar på dörren och mot dem bör EU ha en öppen famn. Gemenskapen och tillgången till bland annat den inre marknaden har i flera gamla öststatsländer, bland annat Estland, bidragit till en enormt snabb ekonomisk tillväxt.
Även om det onekligen ser mycket ljust ut för att detta fördrag kommer att antas i de 27 EU-länderna, så ska man inte ropa hej innan man är över ån, ty än är inte fördraget helt i hamn. De nationella parlamenten ska säga sitt, och några länder kommer antagligen också att folkomrösta om saken. Det är dock bara i Irland som lagen kräver att godkännandet ska ske genom folkomröstning. Det är tänkt att fördraget ska börja gälla från den första januari 2009 om allt flyter på. Vi får hålla tummarna för att så sker och framför allt att vår egen regering gör allt som står i dess makt för ta detta steg mot ett smalare och vassare EU.
I dag är det annorlunda. Kol- och stålunionen har vuxit och utvecklats till det som vi i dag kallar EU, och än är fredstanken central. Under Sveriges tid inom unionen så har EU-familjen växt från 15 till 27 länder. En fantastisk utveckling. Och natten till i går så togs nästa steg i EU-bygget och unionens utveckling. Det var då som EU:s stats- och regeringschefer kom överens om ett nytt EU-fördrag. Vägen fram till det fördrag som man enades om har inte varit spikrak eller enkel. För två år sedan så fick ett förslag till nytt grundfördrag nobben av bland annat belgare och fransmän. Under dessa två år har det nu arbetats fram ett mindre omfattande och i vissa delar vagare förslag, och det är kring detta man nu enats.
Det nya fördraget är bra och det är ett steg i rätt riktning. Bra i den mening att det kommer att göra EU-arbetet effektivare och att maktdelningen blir mer demokratiskt då det folkvalda parlamentet föreslås få mer makt. Det hade varit önskvärt att än mer makt hade flyttats till det folkvalda parlamentet och att det nya fördraget innehållit mer av federalistiska drag, men man får se fördraget som ett steg i rätt riktning. Det nya fördraget ger också EU möjlighet att växa ytterligare. Även om EU-bygget har 50 år på nacken så ska vi inte tro att det är färdigbyggt. Fler länder knackar på dörren och mot dem bör EU ha en öppen famn. Gemenskapen och tillgången till bland annat den inre marknaden har i flera gamla öststatsländer, bland annat Estland, bidragit till en enormt snabb ekonomisk tillväxt.
Även om det onekligen ser mycket ljust ut för att detta fördrag kommer att antas i de 27 EU-länderna, så ska man inte ropa hej innan man är över ån, ty än är inte fördraget helt i hamn. De nationella parlamenten ska säga sitt, och några länder kommer antagligen också att folkomrösta om saken. Det är dock bara i Irland som lagen kräver att godkännandet ska ske genom folkomröstning. Det är tänkt att fördraget ska börja gälla från den första januari 2009 om allt flyter på. Vi får hålla tummarna för att så sker och framför allt att vår egen regering gör allt som står i dess makt för ta detta steg mot ett smalare och vassare EU.
0 Kommentarer:
Skicka en kommentar
<< Home