torsdag, juli 30, 2009

Skillnad på språk och språk

Livet rullar på bra här nere i Skåne. Jag gillar de bördiga markerna och pulsen från kontinenten. Kolleger på tidningen, och andra, har funderat över min förmåga att uttrycka mig i skriftspråk på svenska, då jag enligt dem pratar ett annat språk. Jag har aldrig funderat så mycket över det, det faller sig naturligt att skriva så begripligt som möjligt, och svenskan är ett underbart språk med utrymme i ord och grammatik. Men det är klart.. jag har alltid betraktat mitt tal så som en dialekt, en dialekt av svenska språket. Här i Skåne har dock ett antal människor tagit mig för att vara invandrad norrman.
Melodin i min dialekt påminner definitivt om den norska klangen, liksom all värmländska. men om man ser till orden och meningarna som jag uttalar så undrar jag om dess uppbyggnad mest överensstämmer med norskan eller svenskan? Jag tänkte ge ett exempel och överlåta till er läsare att bedöma.

Å anner sia ärrä int lätt te å skriv på beställning, även ôm ja ä van. Men på mitt eget språk. Ja skull kunn dra en röver öm söan å göpan, dessa sôm kutt punn skyggårn, ne vet. Å anner sia sô ä int dä vikti ôm va ja skriver utta hôs ja skrivert. För frågan ä ôm e människ sôm int har mellodin kan utläs de här orla rätt. För dä här språk ä vånnsôs. Ve sunnmoinger. För utta vår mellodi så skull dä, gudbevarmä, kunn låt sôm håcken hagfôrser äller munkfôrser sôm hällst. Å dä vill ja lôv, att dä ä en ônskli skillna på vass en sunnmoing å en munkfôrser äller en hagfôrser låter i striinga. Men, dä vesäntli va ju ôm ve låter sôm nôrskan äller sôm svänskan. Ja vet int. Nuförtia ä ve nog rätt sô försvänska. Män fôr i varla sô kunn dä nogg låt på ett ann vis. Kanske int just i mellodin utta mer i vess orl. Ja säger fönster te fönster, för hunnra år senna sô sa sunnmoingan vinnduan i ställ. Precis sôm nôrskan gör i dag. Å får hetter sôer, tocken ärrä. Fôr å int tal på gôpan. Ulv vet jä int ôm nôn säjjer där hem, män dä ä å anner sia ett gammelt svänskt orl. Sludit vôr fôll ôm int grännstraktan bröt lit. Ve på nôrska å skåningan på danska. Te syvende og sidst sô gäller dä ju å kunn stri mä grannan oavsett ôm de hetter Sven, Håkon eller Krechijan.

2 Kommentarer:

  • Jag begrep det mesta. Men en bohusläning i exil, som ibland beskylls för att vara värmlänning, är kanske jävig?

    Det är i alla fall roligt med dialekter om de används i rätt sammanhang.

    Inger

    Av Blogger Inger Fredriksson, vid 8:25 fm  

  • Bra inlägg kram Maria

    Av Anonymous Anonym, vid 10:20 fm  

Skicka en kommentar

<< Home