Gårdagens ledare i NSk

Hoppet står till mitten

Skatter är ett nödvändigt ont. Det finns inget självändamål i sig att ha hög beskattning på vare sig fast egendom, kapital eller arbete. Det finns dock skatter på tobak och alkohol som man, ur ett folkhälsoperspektiv, kan försvara att de ska vara höga. Skatternas uppgift är att finansiera den gemensamma välfärden. Att ta ut mer i skatt än vad som behövs, är stöld från folket. Att välfärden ska finansieras via skatter råder det bred politisk enighet om. Hur höga skatterna ska vara, ja här skiljer sig de politiska partierna åt.

Sverige är ett av de länder i världen som har högst skattetryck. De höga skattenivåerna stimulerar inte människor till att arbeta mera, detta tack vare de så kallade marginaleffekterna. De innebär att orimligt mycket försvinner i skatt för varje extra krona man tjänar. Svensken har helt enkelt, tack vare bristande incitament att arbeta ytterligare, prioriterat ökad ledighet framför ökad lön. Bakom dessa problem ligger två hämmande skatter, statsskatten och värnskatten.

Den borgerliga alliansregeringen övertog ett massarbetslöst Sverige. Fortfarande är arbetslösheten allt för hög, även om regeringens förda politik har gett positiv effekt. Att öka arbetskraftsutbudet är ett övergripande mål för regeringen, och de har klokt nog valt att använda skattevapnet mot arbetslösheten. Genom jobbskatteavdraget ökades incitamentet att arbeta och genom det sammas utökning så blir det än mer lönt att arbeta. Detta sammantaget med förändringarna i bland annat fastighets- och förmögenhetsskatten har, om än ytterst lite, sänkt det totala skattetrycket. Välkommet så långt, men när kommer nästa steg?

Regeringen bör nu ta sig an problemen med marginaleffekterna i skattesystemet för att på så vis öka incitamentet att arbeta. Ett första steg vore att avskaffa värnskatten. Frågan är bara om alliansregeringen har modet att göra så. Och vem kommer i så fall att ta initiativet? Värnskatten har varit en käpphäst för moderaterna i alla tider, men nu har moderaterna blivit "nya" och slopandet av värnskatten prioriteras inte längre.
Kristdemokraterna har en i vissa avseenden spretig ekonomisk politik. Och med tanke på att kristdemokraterna i somras sade sig vilja se fler trappsteg i skatteskalan för statsskatten, så är nog inte de att räkna med i kampen för slopad värnskatt. Fler steg i skatteskalan skulle snarare skapa fler marginalproblem och fler inlåsningseffekter.

Hoppet får ställas till folkpartiet och centerpartiet. Folkpartiet vill avskaffa skatten bums, medan centerpartiet är mer restriktiv och pragmatisk i sin hållning. Dock uttryckte centerstämman i augusti sin vilja att avskaffa värnskatten då statsfinanserna tillåter.
Hoppet står alltså, som vanligt, till den politiska mitten.