måndag, februari 12, 2007

Vad vill facket uppnå?

Har inte bloggat på ett tag men jag är fortfarande upprörd över beskedet förra veckan att salladsbaren i Göteborgs ägare ger upp och säljer rörelsen. Undrar om facket firade sin seger rejält, med ett rungande hurra- en företagare mindre. I dag har en sminkbutik i Kristianstad blivit satt under blockad, läs om det i Dagens Industri här. Sverige behöver fler arbetstillfällen- inte färre, den bästa garanten för fler arbetstillfällen är fler företag och företagare och den bästa garanten för att nå dit verkar vara att frånta facken befogenheter.

4 Kommentarer:

  • Varför Lars vill inte ägaren skriva ett kollektivavtal med facket? Som anställd måste man kunna få en grundtrygghet. Att ge upp detta skapar en mycket otrygg tillvara för de anställda. Facket ska bevaka och främja medlemmars intressen. Naturligtvis som en samarbetspartner.

    Av Anonymous Anonym, vid 9:36 em  

  • Det är skrämmande när någon säger att man bör "frånta facken befogenheter". Jag får otäcka flashbacks av högerledarna Yngve Holmbergs och Gösta Bohmans argumentation på sin tid...

    Först och främst är det så att föreningsfriheten är grundlagsfäst i vårt land, därmed också friheten att bilda och vara medlem i en fackförening.

    Fackföreningsrörelsens mer än sekellånga kamp för rättvisa villkor handlar i grunden om makten över arbetslivet. Att en arbetsplats omfattas av ett kollektivavtal innebär att man är överens om en minimistandard på förmåner och villkor. Det står en arbetsgivare som tecknat kollektivavtal fullständigt fritt att tillämpa bättre villkor än de som anges i avtalet, dock inte sämre. Detta har främst att göra med att vi som arbetstagare inte bör spela ut oss mot varandra och försämra villkoren för alla genom att sälja vårt arbete för billigt. Det handlar helt enkelt om vanlig solidaritet med min arbetskamrat, och även mot mig själv också faktiskt.

    Dessutom är det så att existensen av ett avtal skapar lugn och ro på arbetsmarknaden, en sak som våra företag uppskattar. Även om det råder oenighet på en arbetsplats så råder genom avtalet fredsplikt, dvs arbetet ska fortgå och man ska förhandla i ordnade former om det man är oenig om. Det skulle garanterat uppstå mängder med vilda strejker på arbetsmarknaden om man tog bort kollektivavtalen, en sak som skulle drabba våra företag på ett ödesdigert sätt.

    Blotta existensen av kollektivavtal är något som i hög grad faktiskt bidragit till vårt lands välstånd, fråga vilken arbetsgivarrepresentant som helst. Välståndet har kommit dels genom den företagaranda som finns hos folk som vågar starta företag men även av det faktum att det för det mesta råder lugn och ordning på arbetsmarknaden. Till och med moderaterna, de som mest förfäktat att vi ska försvaga arbetsrätten, har lämnat den linjen till förmån för ett system där arbetsrätten bör förbli stark och därmed skapar lugn och ro mellan parterna. Ur avdelningen "grundläggande historiekunskap"...

    Av Anonymous Anonym, vid 8:56 em  

  • Hej på er Mikael och Göran. Ett och annat missförstånd måste redas ut. Jag är inte emot frivilliga kollektivavtal, dock tycker jag inte att någon ska tvingas att skriva under ett avtal vilket man indirekt tvingas till i dag genom så kallade sympatiåtgärder och blockader. Det är dessa befogenheter som jag menar bör begränsas. Det är inte rimmligt att det står tio gånger fler blockadvakter utanför en arbetsplats än vad där finns arbetstagare.

    Kärnan är den att jag inte anser att någon arbetstagare ska tvingas att vara medlem i ett fackförbund, likaså tycker jag att alla ska ha rätten att ansluta sig fackligt. Om detta kanske vi är överens? Lika naturligt tycker jag att det är att samma arbetstagare, som valt att inte gå med, inte ska behöva lyda under avtal som man inte vill omfattas av. Och ingen, vare sig det är en MC-klubb eller en fackklubb, ska ha rätten att utsätta den arbetsgivare och även indirekt arbetsplatsens arbetstagare för påtryckningar eller sanktioner.

    Av Blogger Lars Nyborg, vid 9:24 em  

  • Det är givetvis frivilligt att teckna kollektivavtal. Två viktiga lagar är inblandade i frågan, dels Lag (1982:80)om anställningsskydd (LAS) och dels Lag (1976:580)om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Enligt gällande regler har en facklig organisation rätt att vidta stridsåtgärder för att få ett kollektivavtal.

    För att uppnå det du vill måste Riksdagen helt förändra dess lagar eller helt enkelt avskaffa dem. Det är nog inte många riksdagsledamöter som är villiga att göra det, oavsett partitillhörighet. Det här är lagar som utmejslats under årtionden av fackligt och politiskt arbete och som i grunden handlar om att arbetstagarna måste ha rimliga villkor på arbetsmarknaden. Jag skrev i mitt förra inlägg att avtalen skapar lugn på arbetsmarknaden, vilket jag vidhåller. Om vi börjar upplösa det nuvarande systemet kommer vårt näringsliv och våra företag att lida stor skada i framtiden, likväl som den enskilde arbetstagaren. Att driva en slags ultraliberal linje där man sätter den personliga friheten att göra i stort sett vad man behagar i förarsätet och tror att det är en samhällsbyggande kraft så biter man sig i tummen till slut. En uppluckring av arbetsrätten vore mycket olyckligt för oss alla. Jag avslutar med detta denna diskussion eftersom det förefaller som att vi har fundamentalt olika åsikt om hur ett samhälle bör fungera och det är inte fruktbart att fortsätta argumentera.

    Av Anonymous Anonym, vid 11:33 fm  

Skicka en kommentar

<< Home